Testikelbiopsi

En del män har genomgått mycket grava infektioner i testiklar eller bitestiklar, vilka resulterat i att sädesledarna har lött ihop och inga spermier över huvud taget kommer ut i samband med utlösningen. Vid undersökning av spermaprovet hittar man då inga spermier. Det finns också medfödda förändringar där sädesledarna inte anlagts på ett normalt sätt och det saknas kommunikation mellan testikel-bitestikel och sädesledarna. Vid sterilisering av mannen blir resultatet detsamma. I de situationer där man bedömer att det inte finns någon möjlighet att operativt återställa sädesledarens funktion måste man därför ta ut spermierna direkt från bitestikeln eller testikeln.
Hos dessa män har man gjort en hormonutredning samt tagit en s.k testikelbiopsi, för att se att det finns en normal spermieproduktion. I de fall där man konstaterat en normal spermieproduktion kan man också genomföra en provrörsbefruktning med hjälp av mikroinjektion. Man måste dock göra en ny biopsi när behandlingen ska genomföras.

Liksom vid annan mikroinjektion är den föregående behandlingen av kvinnan densamma som vid en konventionell provrörsbefruktning. Skillnaden i behandling är i samband med att äggen tas ut, då mannen måste genomgå ett mindre operativt ingrepp för att man ska kunna få tag i spermier.

Uttagandet av spermier kan tillgå på tre olika sätt beroende på vilken typ av skada som mannen har. I samtliga fall läggs dock en bedövning som helt bedövar pungen och testiklarna, och i många fall ges också något lugnande eller smärtstillande via en intravenös nål.
Om man vet att det finnas spermier i bitestikeln kan man ofta sticka direkt genom huden och suga ut rörliga spermier. Skulle man ha svårt att punktera bitestikeln genom huden måste man öppna pungen med ett mindre snitt i huden och därefter suga ut innehållet i bitestikeln. Vid de tillfällen när spermier inte kan identifieras i bitestikeln, måste man ta lite vävnad från själva testikeln.

Med denna vävnad följer i allmänhet ett tillräckligt antal spermier. Mängden testikelvävnad som tas ut är försvinnande liten i förhållande till den mängd som är nödvändig för att säkerställa fortsatt spermieproduktion och framför allt för att säkerställa fortsatt produktion av manligt könshormon. Ingreppet kan mycket väl upprepas ett flertal gånger utan att man ens är i närheten av den kritiska mängd som är nödvändig för att garantera fortsatt spermieproduktion respektive hormonproduktion.
När man väl fått ut provet i laboratoriet undersöks detta under tiden mannen ligger kvar på operationsbordet.

I den händelse man fått mycket bra material, som innehåller mer spermier än som är nödvändigt vid det aktuella försöket kan man ibland frysa denna vävnad. I så fall slipper man göra en ny operation av mannen, om det första försöket ej är framgångsrikt.
I efterförloppet blir det alltid en viss ömhet och svullnad i pungen. Denna är jämförbar med den efter biopsien, som gjorts under utredningsfasen. Besvären återgår dock fullständigt och lämnar inga kvarvarande problem.